Insamlingen av uppgifter om bostadslöshet ska utvecklas och göras smidigare
Arbetsgruppen rekommenderar också att det tidvis görs noggrannare utredningar om olika teman som kompletterar lägesbilden av bostadslösheten som fenomen. Som ett långsiktigt mål ser gruppen ett nationellt kunskapsunderlag om bostadslöshet som sammanför uppgifter från olika källor.
”Med tanke på bostadslöshetsutredningen är utvecklingsrekommendationerna särskilt värdefulla eftersom de ger Centralen för statligt stött bostadsbyggande en tydlig färdplan för arbetet under de kommande åren. Som ett första steg kommer vi att låta göra en utredning om dataskyddsfrågor, vilket hjälper oss att förbättra våra anvisningar”, säger Vilja Kamppila, specialsakkunnig, som medverkar i utarbetandet av bostadslöshetsutredningarna.
Bostadslöshet bland personer som friges från fängelse ska bli en del av utredningen
Utifrån arbetsgruppens rekommendationer har det redan gjorts ändringar i praxis. Brottspåföljdsmyndigheten samlar in uppgifter om fångars boendesituation som en del av planen för strafftiden. I fortsättningen kommer Brottspåföljdsmyndigheten att lämna uppgifter till Centralen för statligt stött bostadsbyggande om fångar som friges som bostadslösa för användning i bostadslöshetsutredningen. Uppgifterna redovisas i ett eget avsnitt i utredningen.
För att undvika överlappningar sammanförs Brottspåföljdsmyndighetens uppgifter inte med de siffror som kommunerna rapporterar. Ändringen minskar också kommunernas arbete med datainsamlingen, eftersom de inte längre behöver begära uppgifter separat från Brottspåföljdsmyndigheten.
Personer som friges från fängelse som bostadslösa löper en förhöjd risk att förbli bostadslösa. Det är viktigt att denna grupp, som kan drabbas av bostadslöshet, inkluderas i utredningen om bostadslöshet och i helhetsbilden av fenomenet.
Rapporten ger bakgrundsinformation för utvecklingsarbetet
Bostadslöshetsutredningen har genomförts på i stort sett samma sätt sedan 1980-talet. Verksamhetsmiljön har dock förändrats avsevärt, särskilt till följd av den reformerade dataskyddslagstiftningen och inrättandet av välfärdsområdena. Därför tillsatte Centralen för statligt stött bostadsbyggande våren 2026 en arbetsgrupp för att bedöma hur bostadslöshetsutredningen fungerar i dagens verksamhetsmiljö. Arbetsgruppen granskade också olika organisationers syn på vilka uppgifter om bostadslöshet som samlas in i olika register och vilken typ av information som kommer att behövas i framtiden.
I sin rapport har arbetsgruppen sammanställt information om utredningens historia, användningsområdena för uppgifterna och vilka uppgifter om bostadslöshet som finns i olika nationella register. Arbetsgruppen har också identifierat framtida informationsbehov, inklusive de skyldigheter som följer av EU:s befolknings- och bostadsstatistik. Dessutom presenteras exempel från de kommuner och välfärdsområden som deltagit i arbetsgruppen om deras erfarenheter av kartläggningen av bostadslösheten och av de senaste utvecklingsprojekten på området.
Arbetsgruppens rapport utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet med insamlingen av uppgifter om bostadslöshet.
En ny bostadslöshetsutredning publiceras i februari 2027.
Bekanta dig med utredningen
Mer information
Vilja Kamppila
specialsakkunnig
fornamn.efternamn@gov.fi
Arbetsgruppens sammansättning
I den av Centralen för statligt stött bostadsbyggande tillsatta arbetsgruppen deltog företrädare för följande organisationer:
- Centralen för statligt stött bostadsbyggande
- miljöministeriet
- Statistikcentralen
- Institutet för hälsa och välfärd
- Brottspåföljdsmyndigheten
- Åbo universitet
- Helsingfors stad
- Lahtis stad
- Tammerfors stad
- Vasa stad
- Birkalands välfärdsområde
- Vanda och Kervo välfärdsområde
- Norra Savolax välfärdsområde