Hoppa till innehåll

Räntestödslån för byggande av bostäder

För byggande av hyres-, bostadsrätts- och delägarbostäder kan fås räntestöd från staten.

Vad är ett räntestödslån?

Ett räntestödslån är ett lån som beviljas av bank eller annat kreditinstitut och för vilket staten betalar en del av räntan om låntagarens bassjälvriskränta överskrids. Den överskjutande delen, det vill säga räntestödet, betalas av Statskontoret direkt till finansieringsinstitutionen.

Ansökan om att godkänna lånet som ett räntestödslån görs hos Centralen för statligt stött bostadsbyggande. Centralen bedömer om sökanden är kreditvärdig och om projektet är genomförbart samt beviljar räntestödet.

Räntestödslånet har statens fyllnadsborgen. Borgen träder i kraft vid lyftningen av det lån som godkänts som räntestödslån eller dess första del.

Vilken typ av samfund eller företag kan få ränstestödslån?

Räntestödslån beviljade av Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan erhållas av

  • offentliga samfund och samfund som dessa äger
  • samfund som centralen har utsett till allmännyttiga samfund och deras dotterbolag.

Andra än offentliga samfund ska ansöka om att bli utnämnda av Centralen för statligt stött bostadsbyggande senast när de skickar ansökan om reservering av räntestödslån till centralen. Ansök om utnämning som allmännyttigt samfund

För vad kan fås räntestödslån?

Räntestödslån för nyproduktion kan erhållas för följande typer av bostäder:

  • vanliga hyresbostäder
  • hyresbostäder för grupper med särskilda behov (specialgrupper) 
  • bostadsrättsbostäder (Obs. Nya reserveringsansökningar tas inte emot från och med 1.1.2024)
  • delägarbostäder.

Förutsättningen för beviljande av stöd är att projekts kostnaderna är rimliga och att hyresnivån för bostäderna är lägre än marknadshyran i området. Närmare information om villkoren för godkännande av lånet finns i ansökningsanvisningen för räntestödslån, investeringsunderstöd för specialgrupper och rivningsunderstöd (tidigare kallad Aras stöd -ansökningsanvisning).

Även bostädernas planering och byggande kräver vissa lösningar. Utforska våra anvisningar!

Räntegottgörelse

Låntagarens bassjälvriskräntan är  2,3 %. För den överstigande delen betalas det första året 90 % som räntestöd. Det räntestöd som betalas minskar årligen.

Räntestödet betalas av Statskontoret och betalas direkt till den finansieringsinstitution som beviljat lånet.

Lånevillkor

Ett lån som godkänts som räntestödslån ska iaktta följande lånevillkor. Följande principer ska även följas vid ett eventuellt tilläggslån.

Som säkerhet för ett räntestödslån kan man använda inteckning eller proprieborgen. Då inteckning används förutsätter bostadsfonden att värdet på pantbreven som lämnas som säkerhet för räntestödslånen motsvarar ett 1,3-faldigt belopp av lånekapitalet. Också fria pantbrev som den lånesökande äger, vilka tidigare varit intecknade i samma objekt, är lämpliga som inteckning för räntestödslånet.

Ara godkänner endast inteckning med bästa förmånsrätt som säkerhet för räntestödslån för nyproduktion. En inteckning som fastställts som säkerhet för betalningen av tomtarrendet eller en sådan gammal inteckning som har fastställts för ett tidigare byggt hyreshus på samma tomt och har belånats med arava- eller räntestödslån, kan dock ha bättre förmånsrätt än lånet.

Säkerhet för ett projekt som genomförs på flera fastigheter

Om räntestödslån söks för ett objekt som förverkligas på två eller flera fastigheter godkänner vi i regel endast en fastställd gemensam inteckning som säkerhet för lånet. I en gemensam inteckning fastställs den inteckning som lånet förutsätter till lika stor del för var och en fastighet som hela inteckningsbeloppet.

En gemensam inteckning kan inte fastställas att gälla för två eller flera hyresrätter. I dessa fall används alltid fristående inteckning. I lånebeslutet fastställs vilket belopp panträtten skall grundas på för varje inteckningsobjekt för att säkerhetsvärdet skall vara tillräckligt.

Anvisningar

Föregångaren till Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Ara, samt, Finlands Kommunförbund och Statskontoret har gett anvisningar till kommuner bland annat om proprieborgen som ställts för att bygga bostäder. 

Maximiandelen lån för godkända byggnads- och anskaffningskostnader är 95 %.

Räntan kan vara bunden till referensräntan eller fast. Finansieringsinstitutet kan för övriga lån än de med fast ränta uppbära en räntemarginal som det anser vara skälig vid den tidpunkt då lånet beviljas.

Som räntor godkänns de allmännaste offentligt noterade referensräntorna t.ex 6 eller 12 månaders euribor eller penninginstitutens egna s.k. primräntor.

Om den årliga räntan på ett räntestödslån som godkänts för byggande eller anskaffning efter 1.1.2024 efter byggnadstiden överskrider bassjälvriskandelen, betalas årligen i räntestöd för den överskjutande delen en procentandel enligt följande tabell:

Låneår Räntestöd för ränta som överstiger bassjälvriskandelen
1 90 %
2 87,75 %
3 85,50 %
4 83,25 %
5 81,00 %
6 78,75 %
7 76,50 %
8 74,25 %
9 72,00 %
10 69,75 %
11 67,50 %
12 65,25 %
13 63,00 %
14 60,75 %
15 58,50 %
16 56,25 %
17 54,00 %
18 51,75 %
19 49,50 %
20 47,25 %
21 45,00 %
22 42,75 %
23 40,50 %
24 38,25 %
25 36,00 %
26 33,75 %
27 31,50 %
28 29,25 %
29 27,00 %
30 24,75 %
31 22,50 %
32 20,25 %
33 18,00 %
34 15,75 %
35 13,50 %
36 11,25 %
37 9,00 %
38 6,75 %
39 4,50 %
40 2,25 %

Amorteringarna av ett räntestödslån med fasta amorteringar har fastställts för hela lånetiden.

År Amorteringar av original lånekapitalet
1–5 6,00 %
6–10 7,75 %
11–15 9,50 %
16–20 10,75 %
21–25 12,50 %
26–30 14,50 %
31–35 17,50 %
36–40 21,50 %

Räntestödslån som godkänts före 1.7.2018

Om räntestödslånet har godkänts före 1.7.2018, används amorteringstabellerna i följande produktkort från miljöministeriet för amortering av lånet:

  • Räntestödslån för byggande av hyreshus (produktkort KT1) 
  • Räntestödslån för byggande av bostadsrättshus (produktkort KT12)

Produktkorten finns på miljöministeriets webbplats: 
Produktkort om stödformer för boende (ym.fi)

Långivning med räntestödslån bör baseras på konkurrens som skall vara tillräckligt täckande. Ett förfarande där man begärt in anbud från minst tre kreditinstitut är att rekommendera.

Den sökande meddelar Centralen för statligt stött bostadsbyggande skriftligt från vilka kreditinstitut han har begärt kreditanbud och meddelar vilket anbud han valt samt ger sina motiveringar till detta. Den sökande kan vid behov framföra allmänna omständigheter som bl.a. gäller tryggandet av finansieringen eller kundförhållandet som kan vara av betydelse vid bedömningen av anbuden sinsemellan. Centralen kan vid behov begära att få se även de övriga kreditanbuden.

Vi konkurrensutsättningen av räntestödslån borde ett kriterium för beslutet som har tillräcklig tyngd utgöras av vilka garantier och detaljerade motiveringar kreditgivaren på förhand kan ge i anslutning till kreditvillkoren, särskilt för ensidig höjning av räntan.

Räntestödslåntagaren och kreditinstitutet kan under vissa villkor avtala om lån för flera olika objekt. Vid konkurrensutsättande som grundar sig på en totalfinansiering skall långivningen för räntestödsobjekten konkurrensutsättas som en egen del och separat från annan bostadsproduktion eller annan verksamhet.

Det rekommenderas att det totala lånebeloppet för räntestödsobjekt vilka konkurrensutsätts tillsammans inte skall överstiga 30 miljoner euro. Den sökande bör insända en preliminär projektförteckning till centralen för en anbudsbegäran som gäller flera räntestödsprojekt. Ifall ovan nämnda avtal om finansieringen av flera objekt inte har konkurrensutsatts, skall räntestödslånet för ett enskilt objekt konkurrensutsättas separat projektvis.

I låneförbindelsen ska räntan för räntestödslånet fastslås (referensränta och marginalen som tillkommer på den eller fast räntan). Räntan som lånebeviljaren tar ut för ett räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som vid respektive tidpunkt allmänt tillämpas på lån som är förbundna med motsvarande risker och villkor.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänner inte en ensidig räntehöjning av räntestödslån. 

Kreditinstitutet kan i sin låneförbindelse reservera möjlighet att justera räntemarginalen. Då kan kredittagaren och kreditgivaren komma överens om en ny kreditmarginal som träder i kraft efter att marginalen har upphört att gälla. Statskontorets godkännande ska sökas för ändringen.

Marginalgranskningen kan godkännas tidigast 5 år efter att lånet har lyfts när ränteperioden som bestämmer noteringen av referensräntan ändrar. Därefter är följande kontrollperiod minst 5 år. Centralen kräver att kreditinstitutets låneförbindelse innehåller en klausul att låntagaren kostnadsfritt har rätt till återbetalning av lånet när ränteperioden upphör

I guiden för byggherrar och planerare beskrivs vilka åtgärder byggherren ska vidta efter att projektet har slutförts.

Guide för byggherrar och planerare (pdf, 1011.56 KB)

Ändringar som gäller räntan eller lånevillkor och säkerhet ansöks skiftligt med en fritt formulerad ansökan från Statskontoret. 

Ansökan om ändring ska vara daterad och undertecknad av den firmatecknare som anges för låntagaren i handelsregistret. I ansökan ska lånen specificeras och det ska framgå vilken typ av ändring det är fråga om. 

Ytterligare information i Statskontorets webbplats: Räntestöd för hyres- och bostadsrättshus (Statskontoret)

Ansökan av räntestödslån

Ansökan om räntestödslån består av fyra faser. I varje fas ansöker man om ett beslut för byggprojektet, vilket tillåter övergången till nästa fas. Utan ett positivt beslut från föregående fas kan projektet inte gå vidare till nästa fas.

Faserna i behandlingen av ansökningar om räntestödslån är följande:

  1. Projektansökan och val av projekt (villkorlig reservering)
  2. Beslut om godkännande av byggnadsplaner och -kostnader (delbeslut)
  3. Finansieringsbeslut (beslut om räntestödslån eller lånbeslut)
  4. Justering av de faktiska kostnaderna och fastställande av den slutliga finansieringen (justeringsbeslut).

Ansökningarna i alla faser görs i e-tjänsten. De bilagor som behövs för ansökningarna i de olika faserna finns i e-tjänsten. 

Gå till e-tjänsten (ara-asiointi.fi)

Den som uträttar ärenden för ett samfund behöver en Suomi.fi-fullmakt från samfundet för att använda e-tjänsten. Fullmakt som behövs är Ansökan om stöd för bostadsproduktion. Suomi.fi-valtuudet yhteisön puolesta asiointiin

Ändring av räntestödslån

Statskontoret administrerar räntestödslån efter att lånet lyfts. Ändringar i lånevillkoren eller säkerheterna som görs under lånetiden ska sökas hos Statskontoret.

Upptäck mer

Mer information om utbetalning av räntestöd

Mer information om utbetalning av räntestöd får du från räntestödsgruppen vid Statskontoret.
Kontakta oss via e-post: korkotuki@valtiokonttori.fi
Statskontoret: Räntestöd för hyres- och bostadsrättshus