Marknaden för statligt stödda hyresbostäder 2026
-
403 000statligt stödda hyresbostäder
-
239 600vanliga statligt stödda hyresbostäder
-
92 400giltiga ansökningar (-12 % jämfört med året innan)
-
49 500hushåll som fick bostad 2025 (-1 % jämfört med året innan)
-
11 069tomma bostäder (+1 182 jämfört med året innan)
-
2 600bostäder uthyrda till ukrainare
Efterfrågan och utbud
Efterfrågan på statligt stödda bostäder försvagades i början av 2026. Antalet ansökningar i hela landet var 22 procent lägre än ett år tidigare. Utvecklingen påverkades särskilt av det exceptionellt stora utbudet av hyresbostäder på marknadsvillkor samt av att skillnaderna mellan hyrorna för statligt stödda bostäder och marknadshyrorna har minskat.
År 2025 fick cirka 50 000 hushåll en vanlig statligt stödd hyresbostad. Antalet ökade särskilt i Jyväskylä (+32 %), Helsingfors (+30 %) och Tammerfors (+29 %).
Under året färdigställdes 4 500 nya vanliga statligt stödda hyresbostäder, vilket är 23 procent fler än året innan.
Nyttjandegrad och tomma bostäder
Den minskade efterfrågan syntes i sjunkande nyttjandegrader, även i de stora städerna. Antalet tomma bostäder ökade i hela landet från knappt 10 000 till över 11 000.
I 85 kommuner stod mer än en tiondel av bostäderna tomma, jämfört med 69 kommuner året innan. Kvantitativt sett fanns det flest tomma bostäder i Helsingfors, Tavastehus och Joensuu. De största förändringarna i antalet tomma bostäder skedde i Nyslott och S:t Michel.
Hyror och hyresskillnader
Hyrorna för statligt stödda bostäder steg i genomsnitt med 2,3 procent jämfört med 2025.
Samtidigt sjönk marknadshyrorna i flera städer, vilket gjorde att hyresskillnaderna minskade för tredje året i rad. I huvudstadsregionen är hyrorna för statligt stödda bostäder fortfarande 14–24 procent lägre än marknadshyrorna. Också i Tammerfors, Åbo och Uleåborg är skillnaden över 10 procent.
Av alla statligt stödda hyresbostäder i landet ligger 70 procent i kommuner där hyrorna för dem är lägre än marknadshyrorna.
Hyresmarknadsläget i kommunerna
Enligt Centralen för statligt stött bostadsbyggandes marknadslägesindex finns två tredjedelar av de statligt stödda bostäderna i kommuner där marknadsläget är balanserat eller tämligen ansträngt.
Bland de stora städerna övergick Esbo, Vanda och Tammerfors till ett mer balanserat marknadsläge. Helsingfors låg kvar i kategorin tämligen ansträngt marknadsläge, trots att stadens indextal sjönk för tredje året i rad.
Kuopio och Lahtis var de enda stora städerna där indexet steg jämfört med året innan. I Lahtis var hyrorna för statligt stödda bostäder för första gången högre än marknadshyrorna.
Det försämrade marknadsläget syntes också i de stora städernas kranskommuner. I synnerhet Kyrkslätts, Kangasalas och Ylöjärvis marknadsläge försvagades, medan de flesta övriga kommuner förblev i balans.
-
0 (0)kommuner med ett ansträngt marknadsläge
-
2 (7)kommuner med ett tämligen ansträngt marknadsläge
-
49 (51)kommuner med ett balanserat marknadsläge
-
99 (92)kommuner med ett måttligt överutbud på hyresbostäder
-
91 (85)kommuner med överutbud på marknaden
Översikten
Läs hela översikten här:
Om översikten
Översikten publiceras en gång per år. Uppgifterna samlas in genom en enkät om bostadsmarknaden som genomförs under första halvåret varje år.
Marknadslägesindexet bygger på fem indikatorer: befolkningsförändring, nyttjandegrad, omsättning, andelen tomma bostäder och skillnaden mellan hyrorna för statligt stödda bostäder och marknadshyrorna.